Går du i värmepumpstankar?

Nedan kan du läsa om de olika alternativen!

Värmepumpar: En värmepump är en ekonomisk och miljövänlig uppvärmningsteknik, och en god investering för de flesta villaägare. En värmepump utnyttjar den energi som solen lämnar efter sig i luft, mark och vatten. Så funkar det: 1. En frostskyddad och biologiskt nedbrytbar vätska cirkulerar i en kollektorslinga som tar upp värme från omgivningen. 2. När vätskan kommer tillbaka till värmepumpen håller den cirka 4°C. Via en värmeväxlare överförs värmen till ett köldmedium i ett slutet system. Köldmediet som har låg kokpunkt, förångas när det kommer i kontakt med värmen från kollektorslingan. Och passerar därefter genom en kompressor som höjer trycket och därmed temperaturen till användbar nivå, cirka 50–60 °C. 3. Värmen avges till husets värmesystem genom ytterligare en värmeväxlare.

Bergvärme: I berggrunden varierar temperaturen mycket lite under året. Ett eller flera hål borras, vanligen ner till ett djup mellan 70 och 150 meter, beroende på geologiska och klimatologiska förhållanden. Kollektorslangen leds i det vattenfyllda borrhålet. En bergvärmepump sänker energiförbrukningen med 60–70 procent. Bra med bergvärme + Mycket stabil värmekälla + Driftsäker + Lämpligt även på små tomter + Liten miljöpåverkan + Kan ge komfortkyla på sommaren Mindre bra med bergvärme – Borrning ger högre installationskostnad – Speciella tillstånd kan behövas – Hänsyn till vattentäkter måste tas – Hänsyn måste tas till befintliga tunnelsystem (storstäder)

Ytjordvärme: I markens ytskikt lagras solvärmen. En 200–500 meter lång kollektorslang grävs ned till frostfritt djup, cirka en meter, och läggs i slingor på tomten. Kollektorslangen tar upp värmen som finns i marken och använder denna till att förånga Värmepumpens köldmedium. Ytjordvärme sänker energiförbrukningen med 60–70 procent.

Bra med ytjordvärme; Ingen borrning behövs, lägre installationskostnad, relativt stabil värmekälla.

Mindre bra med ytjordvärme; Kräver stor tomt, tomten behöver grävas upp

Sjövärme: Sjövärme fungerar i princip på samma sätt som ytjordvärme och bygger på att utnyttja den energi som lagras i sjövatten och i bottenlager. Kollektorslingan läggs på botten av ett vattendrag och energin leds till det strandnära huset. Sjövärme sänker energiförbrukningen med 60–70 procent.

Bra med sjövärme; Ingen borrning krävs, relativt stabil värmekälla, liten miljöpåverkan.

Mindre bra med sjövärme; tillgång till närliggande vattendrag är nödvändigt, ger sämre värmeutbyte vid bottenfrysning, tillstånd krävs.

Luftvärme: Även i kall luft (ner till -10°C.) finns tillräcklig energi för att förånga köldmediet. En luftvärmepump behöver ingen kollektorslinga. Värmen omsätts istället genom så kallad direktförångning som uppstår då luften passerar genom en värmeväxlare. Luftvärmepumpar finns i tre olika typer.

Bra med luftvärme; Låg investeringskostnad, kollektorslinga behövs ej, enklare installation, hög verkningsgrad

Mindre bra med luftvärme; Olämplig placering kan orsaka störande ljud utomhus, fungerar bara ned till -10°C, ger som lägst effekt när behovet är som störst.

Frånluftsvärmepump: Frånluftsvärmepumpen utnyttjar energin i den begagnade ventilationsluften som lämnar huset. Genom att låta ventilerad och uppvärmd luft förånga köldmediet erhålls en effektiv uppvärmning. Till nackdelarna hör dock ett högre driftsljud. Frånluftstekniken sänker förbrukningen med 25-35 procent.

Luft-vattenvärmepump: Luft-vattenvärmepumpen hämtar sin energi från utomhusluften (ner till -15°C.). Energin avges sedan till husets vattenburna värmesystem och/eller tappvarmvatten. Luft-vattenvärmepumpen kan i många fall samköras med befintligt värmesystem (el-, pellets-, olje- eller elpanna). Luft-vattenvärmepumpen sänker förbrukningen med 50–60 procent.

Luft-luftvärmepump: Luft-luftvärmepump är en så kallad komfortvärmepump som avger värme direkt till inomhusluften. Värmepumpstypen är lämpad för småhus och andra mindre lokaler med öppen planlösning. En luft-luftvärmepump kan inte producera tappvarmvatten. Sommartid kan systemet även användas för att producera komfortkyla. Luft-luftvärmepumpen sänker förbrukningen med 25-35 procent.